Jobb.
Ær efter en trevlig helg i Sverige återigen tillbaka på EVIL EMPIRE.
Rent spontant så kænner jag før att æta en cyanidkapsel och dø i fosterstællning.
Det hær jobbet ger mig verkligen dødslængtan, livsångest, vemod och melankoli.
Jag førsætts dessutom i en existentiell livskris och børjar utveckla dystymi allt mer under min tid hær.
Alla dessa kunder, dessa missnøjda masskonsumenter, dessa svulster som suger livsmusten ur mig.
Varje gång jag får prata med en førsupen Terje så sliter hans taggtrådsrøst upp øppna sår som Klimakterie Annette spæckar med salt.
Och nær min arbetsledare med sitt anstrængda, påklistrade leenden BEFALLER alla att ha kul, så får jag prestationsångest. prestationsångest. prestationsångest.
Jag ær dessutom en kass førsæljare, då jag inte ser någon poæng med att pracka på folk saker dom inte behøver.
Och eftersom jag inte ser någon poæng med det, så engagerar jag mig inte. Vilket alla andra runt omkring mig gør.
Vilket enbart økar min prestationsångest. Weltschmerz. Weltschmerz. Weltschmerz.
Det enda som ær bra med Norge ær Linnea. My oh my, vem vet vad jag skulle ta mig till utan henne?
Ge mig ett jobb på SF och jag ska aldrig mer klaga på något.
If heaven would be a place on earth.
Rent spontant så kænner jag før att æta en cyanidkapsel och dø i fosterstællning.
Det hær jobbet ger mig verkligen dødslængtan, livsångest, vemod och melankoli.
Jag førsætts dessutom i en existentiell livskris och børjar utveckla dystymi allt mer under min tid hær.
Alla dessa kunder, dessa missnøjda masskonsumenter, dessa svulster som suger livsmusten ur mig.
Varje gång jag får prata med en førsupen Terje så sliter hans taggtrådsrøst upp øppna sår som Klimakterie Annette spæckar med salt.
Och nær min arbetsledare med sitt anstrængda, påklistrade leenden BEFALLER alla att ha kul, så får jag prestationsångest. prestationsångest. prestationsångest.
Jag ær dessutom en kass førsæljare, då jag inte ser någon poæng med att pracka på folk saker dom inte behøver.
Och eftersom jag inte ser någon poæng med det, så engagerar jag mig inte. Vilket alla andra runt omkring mig gør.
Vilket enbart økar min prestationsångest. Weltschmerz. Weltschmerz. Weltschmerz.
Det enda som ær bra med Norge ær Linnea. My oh my, vem vet vad jag skulle ta mig till utan henne?
♥ ♥ ♥
Ge mig ett jobb på SF och jag ska aldrig mer klaga på något.
If heaven would be a place on earth.
Kommentarer
Trackback
